© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.

Effekter

Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger

När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

• Åka kollektivt
• Samåka
• Sänka inomhustemperaturen
• Minska energianvändningen
• Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]

Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se

Växthuseffekten - ett hot?

Växthuseffekten vad är det?

Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.

Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...

I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag

och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt

Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske

Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. (    Kör dieselmotorer på rapsolja)

Var kan man sig lära mera?

Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket

Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger

Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).

Ansvarig: Claes Bernes      Uppdaterad: 1999-12-16

Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Patrik Söderholm, född i Luleå 1968, tog sin fil kand i nationalekonomi vid Umeå universitet och har sedan 1992 undervisat och forskat vid Luleå tekniska universitet.

Disputationen äger rum fredagen den 17 oktober kl 10.30 i LKAB-salen, Alfa-huset.

Upplysningar:
Patrik Söderholm, tel 0920-720 78, eller
informatör Jan Nyberg, tel 0920-916 21.

Ändrad Redaktör04 jan 2002 © Norrbotten Direkt  

(     Kör dieselmotorer på rapsolja)

Utsläppen måste minska

Hotet mot klimatet kan bara mötas med kraftiga minskningar av utsläppen, främst
av koldioxid. Det förutsätter i sin tur minskad användning av fossila bränslen.
Över 150 stater skrev under en konvention om klimatförändringar i Rio
1992. De har förhandlat om minskade utsläpp i Berlin 1995 ocdh i Kyoto 1997.
Kyoto-mötet enades om att industriländernas utsläpp ska minska med drygt 5
procent till år 2008–2012, jämfört med 1990 års utsläpp.

Världens länder måste minska sina utsläpp med minst 50 procent under de
närmaste 50 åren om storskaliga klimatförändringar skall kunna undvikas.
Mer koldioxid i atmosfären

Kurvan visar hur halten av koldioxid i atmosfären har ökat, mätt i miljondelar av
den totala volymen (ppm). Orsaken är framförallt förbränningen av olja och kol.
Koldioxidhalten kommer att fortsätta stiga även om utsläppen inte ökar.

Text: Roger Olsson
Bilder: Hans Drake

Ett bra sätt att minska fossila bränslen är att köra på     Kör dieselmotorer på rapsolja